Att hundar och Katter präglas av dom människor som dom bor hos, det har då jag märkt på dem vi har/haft. Vår katt (brunmaskad Birma), som vi hade för många år sedan var en liten primadonna, som verkligen inte åt vad som helst. Kattmat på burk eller torrfoder, ratade hon å de bestämdaste,-hon köjdes högljutt och nästan kräktes om jag försökte prova nå´t sådant. Näe...där skulle det vara grillad kyckling, rå älgfärs (absolut inte nöt), musselstuvning, röding (ingen vit fisk) och älgkött.
Sen när vi då fick hem vår nuvarande lilla Finska Lapphund, så tänkte vi att vi skulle försöka ge henne, samma mat som uppfödaren gav henne.
Men tjiii fick vi, det blev inte länge så skulle även hon rata det och hellre vilja ha det vi åt och så fick det bli. Hennes favoriter, är ren och älgkött, skogsfågel, kyckling och plättar. Så idag stekte jag plättar åt henne och hon mumsade och rensade fatet ganska snart. Jag brukar steka lite extra och göra crépes till oss, som jag då fyller med räkstuvning, skink/svampstuvning,-eller nå´t annat gott. Gratinerar i ugn, med lite riven ost på och serverar med tomater och salladskrydda, å så lingonsylt förståss.
Ofta blir det kvar en liten smetklick, som inte riktigt räcker full ut till en hel plätta och en av dom gångerna fick den plötsligt formen av ett hundhuvud (med lite fantasi), det var lite lustigt tyckte jag och kunde inte låta bli att fota av den.
Vad man ska komma ihåg är att båte katter och hundar oftast är laktosintolleranta, så man ska använda laktosfri mjölk och grädde. Älg och renben är bra för hundarnas tänder, men man ska inte ge dem revbenen, då kan det bli problem med magen.
Jag blir glad, då min hund är nöjd.
Katten vi hade älskade rå älfärs och rått älg- och renkött. Hörde han prassel av aluminiumfolie eller om någon skar lök kom han som ett skott. Man lär sig väl vad vissa ljud är förkinppad med för mat ;-)
SvaraRadera